Publicerad i Sans magasin nr 4 2016
I Sans nr 3 2016 skriver Christina Moberg, i sin roll som Vetenskapsakademiens preses, om behovet av en ny upplysningstid och av att bekämpa okunskap, pseduovetenskap och annan ovetskap. Det övergripande budskapet om att tydliggöra och hävda vetenskapens och det faktabaserade förnuftets relevans är behövligt i vår tid.
I sin inledning nämner hon något som är en mindre detalj i sammanhanget, men likväl förtjänar att kommenteras. Hon skriver att "Newton insåg att världen styrs av naturvetenskapliga lagar, inte av en gud." Detta är snarare en modern tolkning av den världsbild Newtons teori gav upphov till än en historisk beskrivning av Newtons egen uppfattning. Det är väl belagt i historiska dokument att Newton inte hade denna uppfattning om gravitationen och dess lagar. Snarare såg han gudomlig, immateriell fysikalisk verkan som nödvändig del i att förklara bland annat gravitationens verkan över stora avstånd liksom planeternas välordnade banor.
Hans teologiska ståndpunkt klassas ofta som deistisk i riktning mot arianism, men med ett tydligt avsteg från deismen med avseende på uppfattningen om Gud som en särskild fysikalisk orsak. Som kontrast hade den tysken filosofen Gottfried Wilhelm Leibniz en mer strikt deistisk uppfattning, och diskuterade i en serie brev de teologiska aspekterna av Newtons gravitationsteori med dennes vän Samuel Clarke (dessa brev publicerades senare som del av den berömda Leibniz-Clarke-korrespondensen.) Den som vill fördjupa sig i originaltexter inom detta ämne kan använda sig av den webbplats som Newton Project vid University of Sussex tillhandahåller: http://www.newtonproject.sussex.ac.uk.